Första måndagen i oxveckorna.

Tänk er vilken lycka. Efter att jag igår återgick till min tidigare dos av medicin har jag sovit inatt. Vilken härlig känsla att vakna och känna sig ganska utvilad. Skönt. När jag dricker mitt frukostte börjar solen titta in och ve och fasa så dammigt det är och så illande röda mina julgardiner verkar vara.

Nu måste något hända. Börjar röja i köket. Ner med gardinerna och ut med mattorna. Plockar bort julsakerna i köket och tittar över mina blommor. En kaffefika hos grannarna Marianne och Bo gör susen. Hemma igen letade jag fram gardiner, strök och satte upp. Genast mycket bättre. Sedan en tur in till Ekshärad och köper en bukett tulpaner till mitt köksbord och 2 krukväxter.
Samtidigt skickar jag ett paket till lilla Signe som bor på Hammarö. Jag har stickat en väst till henne lilla rultan.

Men dagen får väl inte gå utan en liten klagan. I mitt fejande sparkade jag ena stortån i bordsbenet och det gjorde rejält ont. Då kom jag att tänka på min pappa som skadade ett finger i arbetet. Hans närmaste granne var en varmt troende person så pappa sa inte det han egentligen hade velat sagt utan han sa "Tack gode Gud att ja feck slâ mej på tummen". jag var ju ensam och kunde säja precis det jag ville. Tack för idag.

Dagen väder: kl 17.30 +2,1 grader Solsken och blåst.