fredag 29 juli 2016

Fredagkväll


Jag sitter och tänker över veckan som gått, den kommer jag/vi alla att inte glömma i brådrasket. I tisdagsmorse fick vi uppleva ett fruktansvärt åskväder som gjorde grannarna hemlösa. Något så fruktansvärt. Blixt och dunder samtidigt, jag tror inte att jag har varit så nära blixten tidigare. I all hast befann jag mej ute på altanen och känslan var bara Oj. Sen kom röken som jag först trodde var dimma, men när jag hämtade morgontidningen fanns redan brandbilar och rättningsmanskap på plats och då kom det tårar i ögonen, BARNEN, mamma och pappa. Lyckligtvis klarade sej familjen bra men huset är ju förstört, alla ägodelar, kläder, minnen och saker som´man samlar på sej är ju inte det viktigaste i nuläget men allt eftersom kommer säkert saknad. Just nu är det viktigaste att alla mår bra.

Denna tisdagsmorgon kom vovven Bosse hit tidigt, han kom och lade sej i sovrummet, när det blixtrade och small samtidigt small det även under min säng, där hamnade Bosse och jag lyckades inte locka fram honom förrän vid lunch, stackarn, han var låg hela dagen.

I mitt hushåll klarade sej allt förutom micron som inte fungerar, telefoner och datorkontakter drog jag ur på kvällen före. Det händer sakar även om inte åskan är inblandad, dammsugaren fungerade inte igår det var bara att köpa en ny, en rem till gräsklipparen gick sönder så det blev  reparationskostnader och strykbrädan gav upp så det blev ett nyinköp. Men detta är ju bara bagateller,vi alla här på Framnäs är oskadda och friska tror jag och allt kommer att ordna sej för barnfamiljen det är jag säker på.

Men i går blev det kusinbesök och städning och idag har jag kört bort en hel del skräp till återvinningen, ett riktigt bra ställe att bli kvitt eländet, och så lite soffhäng med goda böcker i eftermiddag.

God kväll

söndag 24 juli 2016

Getingstick


I dag har jag haft med mej Stellans systerson med familj till Moccacino för att äta lunch. Vilken god mat och det bästa av allt är att de har både vegetarisk kost och vanlig mat och det smakar fantastiskt gott. Men, tyvärr så kom en hungrig geting och satte sej på min hand och bet mej, det var länge sen jag blev biten så jag har totalt glömt att det gör ont även nu efter flera timmar, det var ju tur att det inte var lille Thor som blev biten för det har säkert gjort riktigt ont i den lilla handen.

Som sagt, maten var kanoners och jag tyckte att det var bra att gå ut och äta, bekväm som jag är, vi fick umgås och prata hela tiden utan att jag skulle springa mellan köket och matbordet och eftersom de är vegetarianer var det lättvindigare för mej.

Det var första gången jag träffade den lille gossen som hunnit bli drygt två år, i mina tankar tyckte jag att han skulle vara riktigt liten, men inte, en liten fin pojke med lockigt hår och glimten i ögat och inte alls blyg. Det var så roligt att träffas och över en kaffekopp hemma på altanen fortsatte umgänget.

Gamla vanor vill gärna upprepa sej, jag ligger gärna på altansoffan och läser och det gjorde jag även i fredagseftermiddags lättklädd eftersom värmen var tryckande, telefonen ringer och det blir ett lite längre samtal, det kommer en man gåendes fram här, bråttom att avsluta samtalet och på med kläder och det visar sej att det var en Skånegranne. Så glad jag blev för det var länge sen vi träffades. Trots små missöden så blev det en mycket trevlig kväll med nattgäster i Boa.

Nu är jag nyss hemkommen efter att ha varit hos Lotta o Eilert och ätit grillspett, mycket gott kan jag säja så ny blir det soffan en stund igen.



söndag 17 juli 2016

Energikickar


En vecka har gått med varierande väderlek och till slut kändes det som om jag nästan satt och väntade på att regnskuren eller åskan skulle komma och det har den gjort nästan varje dag. I onsdags kände jag att något positivt måste göras men vad, jo jag började se att det har börjat bli oordning i både linneskåp och klädskåp  och inte minst i klädkammaren. Jag började med att hänga ut och vädra och rensa överallt och till sist ha jag två sopsäckar som ska fraktas till återvinningen i morgon, linne som blir underst i lådor blir ju underst och inte använda och därmed lite missfärgade tycker jag. Nu är det mesta tvättat och struket och åter på sin plats. Det var en positiv sak som hänt under veckan.

Nästa energikick kom i eftermiddag när Erik och William kom farandes på fyrhjulingen med mamma som chauffför, så härligt att vara en liten skitig unge full av glädje och bus, sånt gör mej verkligen glad och vi hade en rolig fikastund tills pappa J ringer och undrar om barnen vill med till sjön för att lägga ut en landgång till båten, så glada de blev, lyckliga små killar.

Det som inte var någon höjdare idag var att jag började klippa gräs och jag tyckte att det var så torrt i en liten slänt så det skulle gå att klippa där men icke, det bara slirade så det blev att invänta E för hjälp så nu vet jag vad jag ska göra i morgon, klippa färdigt.

Nu blir det dags för Guldklavegala från Malung på radion, det tycker jag är trevligt att lyssna till och då kanske att en barntröja blir hopsydd och en halskant stickad.


söndag 10 juli 2016


Som jag har väntat på att det skulle bli dags att få komma till Vårdcentralen och få hjälp med mina onda knän.  När jag beställde tid fick jag frågan om det var akut, det kunde jag ju inte säja eftersom jag haft besvär under något år och blivit behandlad med tabletter och kortisonsprutor 2 gånger med varierande resultat. Väntetiden blev lång c:a 2 månader men i fredags var det äntligen tid för besöket. Jag träffade en dansk godmodig läkare som tog sej tid och frågade hur jag själv ville ha det, inga krusiduller utan önskade jag mej kortisonsprutor i knäna var det helt ok, han berättade även om de mediciner som kunde lindra smärtorna  och det kändes tryggt.

Eftersom jag har bestämt med för sprutorna valde jag den behandlingen och det känns verkligen när det sticker till, en bedövningsspruta i varje knä och kortisonet och sen väntetiden på smärtorna som jag fick vid förra behandlingen. De kom inte, jag skulle ta det lugnt några dagar, gårdagen var riktigt bra och när jag vaknade upp i morse har jag just inga smärtor. Jag vet ju att detta inte varar för evigt men jag är så tacksam för de stunder som det inte gör så ont och att jag nu kanske kan träna upp mej lite mera.

Vi hade ett riktigt oväder här i går eftermiddag, när jag såg de mörka molnen kom laddade jag upp med korsord, stickning och boken jag läser, lite jordgubbar och en kopp kaffe, sporten på radion dämpade dundrandet men blixtarna kunde jag inte undgå. Ja, det blev någon timme där på verandan och när allt är över lägrar sej en märklig tystnad, det känns nästan som om allt står stilla under tiden som åskan pågår och man kan inte göra annat än avvakta.

Nu har jag en hel söndag framför mej, jag blev nyss inviterad till grannen och då kommer säkert en kopp kaffe och prat att avverkas, nästa veckas agenda är i stort sett tom och jag hoppas att få njuta av smärtfria dagar och att jag kan få njuta av vad jag företar mej, en dag viker jag för gräsklippning i alla fall.

söndag 3 juli 2016

Söndag


Det blir ingen gräsklippning i dag för återigen har himelens portar öppnat sej och det kommer skur på skur. Gräset är riktigt långt nu och skulle ha behövts klippas för flera dagar sen men regnet har satt stopp för detta och det är väl inte hela världen för min del men jag tycker synd om bönderna som ska börja med sina höskördar och det bara regnar och det kan vara svårt att komma ut på åkrarna.

Jag gillar inte nymodigheterna som visar sej här kring min tomt, jag gillar inte att det kommer en "gubbe" med en påle och slägga och hustrun i släptåg och börjar slå ner pålen i rågränsen utan att komma fram och prata med mej när jag är ute, att säja "jag äga detta" visste jag sedan förut och förändringar förstår man att det blir hoppas bara att det inte ska få växa igen för det har varit så fint med djuren som gått här och betat och hållit rent på markerna. Likadant blir det på min norra sida för den mannen vill plantera skog på sina ägor eller också blir det sly, tråkigt i alla fall om de öppna landskapen ska få växa igen, vi får se hur det blir men just nu känns det lite surt.

I torsdags ringer Lotta och undrar om vi ska göra oss en tur till Risberg, och visst det ville jag gärna men hur det än var så kom jag mej inte för med att handla, det gick helt enkelt trögt, en helt vanlig pelargon köpte jag och en förpackning näringspinnar, det var allt, på hemvägen var vi in på en Loppis och det blev inga affär där heller men om solen varit framme kunde vi ha köpt oss en kopp kaffe där.

En sak som jag är glad över är att det börjar komma knoppar i mina pelargoner och petunior som jag sått och som jag har väntat på skulle visa sej, det är lycka det, petuniorna var så små när jag planterade dem i amplarna så jag skulle egentligen ha haft en pincett och nu är de stora.

Nu får det bli en tekopp och en stund med Lev Landlig, det är underbart att sitta och drömma sej bort i den norska tidningen som är så trevlig.

Ha en bra dag och hoppas att vädret blir bättre för oss alla.