måndag 24 september 2018

Första frosten


Ja i morse var det is på bilrutorna, så länge som det inte är halka kan jag tycka att det är skönt med lite kyliga morgnar, luften är ren och klar, helt underbart.

Jag bestämde mej redan i går för att nu ska blommorna bort, amplar och balkonglådor är riktigt tråkiga, de har gjort sitt den här säsongen, och jag också, jag har tröttnat på att vattna och inte är det väl naturligt när frosten kommer att man ska bära krukor eller täcka över blommorna,  den tiden är över,  nu blir det ris och mossa och lite ljung som får pryda trätråget och någon kruka. Det ska bli skönt när det överblommade är borta och det blir en viloperiod innan riset ska tas.

Jag har tänkt lite på att när jag sätter ris i balkonglådorna kanske jag skulle skaffa mej solcellslampor att sätta bland kvistarna, inte några stora utan små som lyser upp lite i mörkret, jag skulle ju kunna ha små ljusslingor också, vi får se vad det blir.

Jag får vatten när jag vrider på kranen, så underbart, förra veckan kunde jag både tvätta i maskinen och använda diskmaskinen samtidigt det har jag inte kunnat göra på länge då jag var rädd för att förstöra maskinerna om de var påsatta och det inte kom något vatten. Manganet kan ställa till det ordentligt, Tack till Johnny och Ola som kunde fixa detta.

Det är allt bra med datorn och facebook och chatten. På något vis kommer man nära sina vänner, man skriver något eller någon skriver till mej, jag har tid att begrunda och svara när jag får tillfälle. Någon som tycker att livet är lite trassligt kan jag kanske hjälpa på något vis, jag tycker inte om när människor inte har det bra, jag vill att alla ska vara nöjda med livet och även mina dagar kan kännas mörka och ensamma och då har jag glädje av datorn och stickningen förstås, den kan jag ju inte klara mej utan och familjen såklart är ju viktig.

Ibland blir man överraskad, för en stund sen tittade dottern in och det blev en pratstund, vi gjorde en tur in till Färghandeln, där finns mycket vackert att villa ögonen på, jag köpte mej svampar som jag ska sätta i mossan, Fenjal bodylotion och ett läppglans roligt att impulshandla lite och så köpte vi oss gott fikabröd, det smakade utmärkt när vi kom hem. När nu julsakerna börjar komma fram i affärerna kommer det säkert att slinka med några onödigheter, men de gör mej glad.

Ett riktigt positivt besked i förmiddags har gjort min dag, Puuuh!!!


måndag 17 september 2018

Veckans första arbetsdag


Jag sitter och tänker på att varje dag eller kväll lägger vi ett blad bakom oss med minnen, upplevelser, svårigheter, ja allt som händer. Det här veckoslutet har jag lämnat några halvskrivna ark, det har varit vattenmöte på min veranda med delägarna i brunnen, vi har förmodligen massor av mangan i vattenledningarna och därför har vattentillförseln varit dålig eller lika med 0 ibland. Just nu jobbar J och O med detta och jag nöjd med tillrinningen just nu men det är ju frågan om spolning? eller vad man gör så inte riktigt klart.

Andra arket som inte är färdigskrivet gäller vår Vårdcentral, jag har svårt med stora förändringar och jag har sen tidigare svårt att förstå att fungerande arbetsplatser inte ska få vara lugna och fina, att arbetsteamet får jobba i lugn och ro, att få ägna sej åt det man har utbildat sej till och det man kan. Denna pengahysteri som finns idag är ju inte klok, varför ska läkare sköta administrativa saker det finns ju utbildat folk till att sköta sådant, det tar ju tid från patienter som behöver hjälp. Än en gång jag fattar ingenting och trots att jag vet att mina skrivna rader inte hjälper känner jag att jag i alla fall kan få uttrycka mej på mitt vis.

Så här är det ju dagligen, man viker undan ett ark, i fredags gjorde jag mej en tur till Torsby, jag behövde hämta ut medicin som inte fanns på apoteket Hjärtat, samtidigt hämtade jag min grannes mediciner för hon vill ha det som doktorn har skrivit på hennes recept, jag förstår henne till fullo, det är inte lätt för en 89-åring att veta hur hennes utbytesmediciner verkar eller hur hon ska bete sej, det är inte lätt för henne ta de mediciner som hon rekommenderats när de inte finns på vårt apotek utan ska kanske beställas.

Nu är ju inte allt så tråkigt som jag framställer det, jag var på Dollarstore och Toria också och kaffe och brytbröd hos syster var inte så dumt. Jag köpte fredagsgodis till med nästan jämngamla dotter, hon var inte på plats så hon fick lördagsgodis i stället.

Nu ska jag åka in till samhället och handla, jag ser att det behövs nya blommor till köksfönstret och något onödigt som kan pigga upp mej, ibland får jag sådana ryck att unna mej något onödigt, slantarna räckte trots tandläkarbesök även denna månad och på onsdag kommer nya, det är väl tur det för snart ska kvarskatten betalas, fordonsskatten likaså och hur ser däcken ut när jag ska  den 12 november ska besiktiga bilen. Dä årner sej när den tia kom. Allt är inte rosenrött idag.

fredag 7 september 2018

fredag eftermiddag


och jag har nyss ätit middag. Fiskhandlaren var här i går och då måste man ju köpa sej fisk, filé av forell stekt i smör och så häller jag lite grädde över, Westlunds mjöliga goda snöbollspotatisar och grönsaker, kaloririkt och gott, till kvällen blir det några havskräftor som jag också är mycket förtjust i.

Jag har klippt gräset för det har verkligen hämtat igen sej här, friskt nästan ljusgrönt och det doftar som tidigt på våren när man klipper första gången. Det gick så fint så jag klippte kanterna ända ut till stora vägen och även till danskarnas hus. Träden börjar ändra färg och det gulnar i björkarna och en hel del löv börjar falla ner. Det blir till att klippa och mala ner löven så att maskarna har lite jobb.

Under helgen kommer jag nog att ta bort lite fler blommor, de börjar se trötta ut och jag har tröttnat på att vattna också, sen ska musfällorna laddas, det är viktigt för jag ogillar dessa varelser så portionsförpackningar av råttgift? i avsedda små plastlådor är riktigt bra och så svinto i alla små öppningar ute på verandan, man måste förbereda sej i tid om man inte gillar möss.

Alla våra årstider har sin tjusning och just nu nästan väntar jag på hösten, det är härligt att åka till skogen och plocka mossa  och ris, en fin höstdag med grannen Siv, när vi åker till skogen tar vi med oss kaffe och fikar på något ställe, det är njutbart. Jag blir lite av en hamster när jag ser lavar och olika sorters mossa, kottar, ja allt vill jag ta med men vad ska jag göra med allt, för det mesta blir det en resa tillbaka till skogen och tacka för lånet. Och faktiskt, jag öppnar skåpet och tittar till tomtarna ibland, det kommer säkert att köpas någon mer nisse, men än är det lång tid innan det blir aktuellt. Ändå är det bra att titta ibland för min utebelysning pajade ju i fjol och även slingan som jag hade i granen gick sänder så det måste köpas nya.

Innan plockning av ris och mossa ska det vara oktoberjakt på älg och redan nu är älgflugorna i farten, dessa är väl obehagliga varelser, snabba och stenhårda nästan omöjliga att ta livet av. Jag har inte något minne av att det fanns såna odjur för c:a 15 år sen då vi var ute i skogarna mycket, undrar var dessa kommer ifrån och till vilken nytta de är.

Nu börjar maten smälta undan och nu ska det bli en kaffetår eftersom det är fredagseftermiddag. Nästa vecka ska jag klippa mej på tisdag och till tandläkaren på torsdag så det finns alltid något i agendan.

Ha en fin helg trots att det ska bli regn.

lördag 1 september 2018

första september och minnen dyker upp.


Denna underbart vackra höstdag gjorde att det kom upp många minnen hos mej om hur höstarna har varit när vi var två och hade älghundar.

Så snart man fick ha hundarna lösa i mitten av augusti så lastade vi husvagnen torsdagkväll eller fredag och tillbringade hela helgen ute i skogen. Vädret spelade ingen roll utan vi skulle iväg, De första åren hade vi ingen hundpejl utan vi fick åka och leta upp vovven, inte en natt de var ute i skogen, de var alltid med hem eller till husvagnen när vi hade den. När jag tänker tillbaka så hade vi det så skönt, Stellan gick ut med hunden tidigt på morgonen och jag fixade med frukost och kaffe. Vilken underbar tillvaro, hunden/hundarna kom tillbaka lite hungriga och trötta, vi vilade en stund tog kanske en promenad eller plockade framför allt lingon för hink och bärplockare skulle alltid med.

Vi hade våra egna kräftskivor mitt inne i skogen, eller kanske vi hade lite oxfilé  med oss och så grillen så klart. Ibland fick vi gäster och det fanns plats för alla.

Jag minns speciellt en gång när en äldre man hade försvunnit och det var mycket folk och poliser ute och letade, de kom även till vår lägerplats och då sa den ena polisen att "nästa gång du släpper ut Stellan  i skogen så sätter du bjällror på honom", de var nog trötta på att leta efter gubbar och den saknade mannen hittades aldrig.

Älgjakten börjar ju i Norra Värmland nu och det är väl därför dessa minnen kommer fram, det var roligt med förberedelserna inför jakten, knivar och yxor skulle slipas, passröjning och mycket annan skulle utföras och att skjuta sej godkänd var ju viktigt, det skulle tränas flera gånger innan jakten. Dagen före älgjakten brukade vi åka till skjutbanan i Åstrand för där träffades jägarna, särskilt de utländska, de fick hälsa varandra välkomna och man kunde köpa sej kaffe och smörgås och prata om kommande jakt.

Nu är det 10 år sen jag var med om detta och ibland undrar jag om den trevliga fina stämningen finns kvar, vargarna har väl förstört en hel del men jag hoppas och önskar att alla skulle få vara med om hur vi levde på helgerna innan jakten. Jag är så tacksam över att få ha dessa minnen och därför gjorde jag en resa till de olika ställen som vi campade på i dag, det var underbart och på samma gång tragiskt för om Stellan fått leva kunde han ju ha fortsatt att jaga om lusten funnits kvar för han skulle inte ha varit mer än 75 år.