Måndag i allhelgonaveckan

Jag sitter här med en tekopp och funderar på vad som händer i min kropp när vi går tillbaka till vintertiden, normaltid för mej. Jag har ju varit en riktig sjusovare en längre tid och så trött på förmiddagarna men för någon vecka sedan började det vända och jag kom upp ur sängen lite tidigare. I går morse var jag uppe och kokade mej kaffe redan 06.50 och det vet jag inte när det hände för min dag börjar med en temugg.

Ett annat fenomen hände i dag, jag har varit uppe och bakat, fyra matbrödslimpor står nu, och jäser och ska strax in i ugnen, när hörde ni något sådant från mej tro, faktiskt ska jag erkänna att det kliar lite i mina fingra att baka moster Linnéas goda bullar, vi får se om en stund hur det blir. Först och främst ska jag plocka bort matbrödsingredienserna samt ställa undan assistenten. Om det blir bullbak använder jag matberedaren och gör degen i den, vi får se hur det går.

I fredags var jag till kyrkogården och la på ris och satte dit lyktorna det var så fint väder så man kan inte tro att det pyntas inför allhelgonahelgen, det sorgliga nu är alla dessa träställningar som satts upp på gravstenar som inte är riktigt fast på socklarna, på min farfars grav finns en sådan ställning och skyltar som varnar. Jag är väl gammalmodig men jag tycker inte att en kyrkogård är en lek-och stojplats för barn, vi vet alla att det kan vara ostadiga stenar och det varnas med gula lappar. Det saknas respekt i stort sett överallt, det verkar som om det är fult att säja till sina barn vad som är rätt eller fel, varför ska folk kalla varandra fula saker och att inte ha respekt för varken föräldrar, lärare eller barn sinsemellan. Om vi inte kan visa respekt i samhället kan det inte bli annat än elände och jag tror vi är på god väg. Skönt, nu fick jag detta sagt.

Om nu baklusten håller i sej och det blir bullbak så kan det hända att det blir någon kaksort i  morgon, kanske en sats "Hulda öst i gårn", och lite hallongrottor, enkla bakverk som är goda och har jag tur kan det bli en sockerkaka.

I bland kan jag känna att jag får någon liten gliring för jag skriver om mitt liv och vad jag gör men det bryr jag mej inte om, jag skriver inte något illa om någon och jag bestämmer själv vad jag lämnar ut.

Ha en fin måndagseftermiddag och kväll



.

Onsdag

Nu sitter jag här nyduschad och förbereder mej för tandläkarbesök och märkligt nog känner jag inga obehag inför besöket. Som jag kanske sagt tidigare var det en viss orsak som gjorde mej fruktansvärt rädd inför tandläkarbesök, men till slut var jag tvungen att få mina tänder omsedda. Min tandläkare under många har  slutat och jag har fått en ny. Det har gått så bra med den nya tandläkaren och syster Ann, vilket bra team, nu är jag inne på sluttampen av denna behandlingsperiod och jag är så glad att det gått så bra. Samtidigt är jag glad över den fina tandvårdsförsäkring vi har och jag kommer att betala min faktura med glädje för den hjälp jag fått.

Vilka fina höstdagar vi har haft, i måndags var jag till skogs och plockade granris till kyrkogården, det går åt en del och så ska jag ha tallris till mina amplar och balkonglådor, lite lummer och blåbärsris ska också hämtas hem men jag får ta lite i taget för mina knän är inte alltid samarbetsvilliga.

Dagen i dag är fulltecknad nästan, efter tandläkarbesöket ska jag klippa mej. Det blir kul att få komma under duktiga Cornelias behandling. Sen är det inte många timmar kvar tills Bonde söker fru börjar, tittade på Tro, hopp och kärlek i går kväll med prästerna, undrar hur deras liv kommer att bli med sina partners, pastorn hade allt svårt att bestämma sej
.
Stickningarna har kommit i gång riktigt bra här, ljuslyktorna brinner hela dagarna och kvällarna och Amelia jul har kommit så trots att det ä mörkt går vi mot ljusare tider när advent och julen kommer.
Det finns alltid något att vänta på.

Carpe diem

Torsdag

Nu är kopparbunkar mm uppsatt på väggarna i köket, men nog är det märkligt att när man behöver verktyg så saknas de och detta trots att jag är själv. I söndags behövde jag en hammare men hur jag än letade både inne och i garaget så fanns det ingen så jag fick tag på en häftapparat och det fungerade denna gång. Likadant är det med skruvmejslar men det har jag faktiskt hittat två stycken denna vecka.

Jag gick ju i gång på vår poet från Hagfors som kåserade om  Jantelagen, jag tycker att han är så härlig. Jag kände att mina händer ville tvätta fönster och byta gardiner, det är inte ofta dessa tankar kommer helt oförberett men jag fick energi och jag startade, det var nödvändigt kan jag säja. När jag gjort mej nöjd på tisdagen tyckte jag att det var så fint ute så en tur till skogen för att plocka mossa satt inte fel. Jag tog med mej en papperskasse och drog iväg, jag hittade jättefin mossa och jag plockade ganska mycket jag brukar plocka till mina grannar också. När jag var klar åkte jag en bit längre inpå skogsvägen för att vända, jag mötte en bil och det var inget konstigt med det när det är älgjakt men när jag åkte tillbaka möter jag samma bil som stoppar mej. Jag kände mannen som körde och han visade mej björnspillning på vägen inte alls långt från där jag plockade mossan, den ena spillningen var färsk. Undrar om nallen spanade på mej när jag knatade runt i mossan. Det var intressant att se men när jag kom hem började jag fundera på vad som kunde ha hänt, jag kanske har varit ett kadaver i dag. Usch dessa är ju farligare än vargen.

Nu är mina fönster strax färdigputsade, jag törs inte klättra så värst mycket så Lotta ska komma och hjälpa mej med 2 fönster som ska putsas emellan och på utsidan, gardinerna är klara och det känns så bra.

-4,3 i går morse och -3,9grader, underbar hög luft, i morgon ska jag följa med en släkting till Torsby.

Nu tänder vi ljuslyktorna och ser på Go´kväll och stickar somvanligt.

fredag

Allt som oftast så är jag benägen att skjuta upp saker och ting och till ett annat tillfälle, men vid frukost i dag kom jag på att ville flytta på kökssoffan och bordet. Så lätt det går ibland, nu är det lite ändring i köket och det känns lite bättre. Jag var lite försiktig efter tapetseringen i köket så kopparsakerna har inte blivit uppsatta men nu ska det ske, de ligger nu på köksbänken blanka och fina, så bra. Ibland går det lätt.

I går var jag på församlingshemmet på 11-kaffe, mycket trevlig med underhållning av en trubadur från Grums. Det är fint när det ordnas lite trevligt för oss lite äldre ungdomar, vi behöver inte så bråttom utan kan unna oss lite trevligt umgänge en dryg timme varannan torsdag.

Jag är så belåten med min nya tandläkare, det känns lite obehagligt när en ny människa ska börja jobba i min mun men det har gått fantastiskt bra, oron har släppt och jag är riktigt stolt över mej själv och vilka fina människor som tar hand om en. I onsdags när jag var på Folktandvården och låg där och gapade kom tanken, stora porer, generande hårväxt, stora näsborrar och trasiga tänder, fy, tur att någon vill ta hand om mej.

Jag var till Torsby i går också, jag har plockat ihop strumpgarner som syster Annica ville ha, hon har en sådan period nu så strumpstickorna ska användas. Vi var in till Toria och handlade, det ä roligt att gå in i en annan mataffär, sortimentet är inte lika som här hos oss och så klart, i blomsteravdelningen hittade vi hjärtan av grönmossa och så fanns det lite småsaker att dekorera med så nu hänger hjärtat på yttedörren, alla sommarblommor är borta och nu har jag pyntat med lite ljung.

Skönt när jag känner mej nöjd med dagen, Fiskbilen levererade 3 havskräftor och 3hg rödingfile 180 kr, det smakade underbart i denna fredagskväll. Ha det bra alla.

Söndageftermiddag

Nu sitter jag här och är alldeles förfärligt mätt och belåten. I måndags köpte jag mej en Hemmets Veckotidning och hittade ett recept som hette Fiskarhustruns Gratäng, jag bestämde mej direkt för att laga den till helgen och idag gjorde jag den. Jätteenkelt och med kräftstjärtar blev det så gott tillsammans med Westlunds snöbollspotatis och en sallad.

Veckan har rullat på och dagarna går fort. Vovven Åke har varit här 2 gånger denna vecka och det var första gången han var själv men det bekom inte honom, i stort sett som om han varit här varje dag.

I går gjorde jag mej en tur runt sätern och där Stellan varit jägare, en tur tillbaka i tiden några år. Många tankar och minnen ger sej tillkänna. Tankarna kom om hur det var för inte alltför länge sen när vi packade husvagnen och drog ut i skogen med hundarna på fredagseftermiddagarna, vi lagade god mat och njöt av fredagskvällen och sen upp tidigt lördagmorgon för att hundarna skulle få träna inför älgjakten och jag plockade bär och leta efter hundar såklart. Så kom hundpejlen och vad det blev lättare att hitta hund. Jag minns en gång när vi inte hittade Lukas trots att han fanns på pejlingsavstånd, vi stod på 45:an strax ovanför Stöllet då en bil kom susande och i baksätet på den såg vi våran hund. Lyckligtvis så förstod föraren att vi var ute och letade  och allt slutade lyckligt.

Så småningom kom vargarna i markerna och därmed upphörde våra resor uti skogen och det blev till och med så illa att hundarna fick stanna hemma från jakten och husse åkte själv för djuren var så kära för oss att vi kunde inte riskera att de skulle bli vargmat. Sen sex år tillbaka är allt förändrat. De här minnena dök upp under min resa i jaktmarkerna igår, denna årliga resa gjorde mej ledsen,
  det brukar alltid vara folk ute i skogen vid den här tiden alltid har jag träffat någon att stanna och prata med men tiderna är förändrade, mellan Knappåsen över skogen fanns inte en levande varelse inte förrän jag kom till Loffstrand mötte jag buss.

I bland måste man släppa fram verkligheten och erkänna för sej själv och andra att alla  dagar inte är guldkantade det finns dagar när mycket känns sorgligt men det lugnar ner sej och tillslut är det som vanligt igen.

Nu är gräset klippt och i morgon ska jag plocka bort pelargonerna och kanske det blir lite lövkrattning.