Inte trodde jag att

vårt morsdagsfirande skulle få sådana följder, lördag förmiddag fick bli Mors dag här eftersom Lotta skulle jobba helgen. Jag var till kyrkogården med blommor på förmiddagen sen blev det kaffe med godsaker och bakelser. Herregud så gott det smakade för den som försöker äta lite mindre fett, på eftermiddagen blev jag sugen på en sillsmörgås med kall färskpotatis, creme fraiche och kokt ägg. Men på kvällen var inte magen nöjd, usch vilken natt och två dygns sängläge men nu är det över för denna gång. Det har varit sega dagar resten av veckan men nu tycker jag att jag är på banan igen.

Det har verkligen varit varierande temperatur denna vecka, först så varmt men i torsdags när jag började klippa gräset var jag tvungen att klä på mej en jacka, det blåste så kallt och jag frös så jag lämnade lite klippande kvar tills i går och då var det ännu värre, jag tror nog att det var första gången jag hade luva och vantar när jag klippte gräs i alla fall vid den här årstiden.

Jag har inte köpt några blommor att ha i lådor och krukor men i går förmiddag tvingade jag mej iväg i till Risbergs trädgård, oj vilken lycka att få se så mycket vackert. I dessa tider kan man ju inte gå och njuta utan skynda på, hålla avstånd och plocka till sej det man ska ha men jag måste säja att folk är duktiga (hoppas att jag har rätt) att se sej om och vara försiktiga. Jag fick det jag skulle ha, sen blev det hänglobelior till amplarna på verandan och lite annat  som köptes på hemmaplan.

Himlen gråter idag, regnet började i går eftermiddag och det fortsätter idag, jag förstår att marken behöver detta men visst är det tråkigt. Maskrosorna har i stort blommat över här men nu kommer smörblommorna och det finns ämnen till prästkragar, lupinerna börjar blomma men de förökar sej så otroligt så de börjar bli för många. För många år sedan planterade jag liljekonvaljer som visade sej blomma härute och syrenbusken från Segenässätern har slagit ut.

Så här är livet på Framnäs i dag, lugnt, ensamt, en tråkig nationaldag, jag önskar att coronan snart försvinner så att vi kan leva ett normalt liv tillsammans med släkt och vänner men vi får säkert ge detta hemska virus ett år av vårt liv. Det är min tanke.

Ha det bra alla