Onsdag

Mitt vänstra knä värker och har gjort det i tre veckor och det blev värre och värre så i måndags morse var jag uppe och ringde till Vårdcentralen i Hagfors för att få hjälp för vi har tyvärr inga läkare här i Ekshärad på 10 veckor! Det är helt otroligt, men jag fick en tid samma dag klockan 12. Jag fick reda på att jag skulle få träffa en läkare som jobbat här och nu var i Hagfors och jag saknar förtroende för den mannen men vad gör man.

Mari följde med mej och vi var ute i god tid. 1 patient före mej och vi fick vänta, M gick in och frågade efter en stund och doktorn var inte på plats, han hade förmodligen gått på lunch och sen gick han ut, sköterskan var utanför sjukhusbyggnaden och letade. För min del hade det varit ok om någon har pratat med oss patienter om de ev var försenade, men mannen som var före mej fick vänta en dryg timme för att få hjälp och ut kom han snabbt sen var det min tur, jag fick lägga mej på britsen och han klämde lite på knäet, "har du arthros" frågade han mej, "inte omöjligt" svarar jag " har du provat Voltarensalva" "ja" svarar jag och han säjer att han ska skriva ut en värktablett, tar i hand och säjer adjö och stänger dörren framför min näsa.

Sen var det Apoteket Hjärtat, och som vanligt finns inte den rätta förpackningen på tabletterna, jag skulle få 50 tabletter men det fanns bara 2 förpackningar med 20 st i vardera. Det är ytterst sällan man får det som är förskrivet för skulle jag ha 50 tabletter skulle inte de komma förrän i dag onsdag. Jag blir ledsen när de blir så fel enligt mej.

Det finns ändå glädjestunder även för mej, Lotta och jag hade lite egentid i går eftermiddag, hon hjälpte mej att vattna i växthuset, tomaterna knoppar och jorden som jag köpte på Granngården har tydligen varit i kontakt med tagetes för det kommer upp små plantor och så fick vi sitta och prata.

I förmiddags när jag nyss kommit upp ringde en rosslig Emma och undrade om jag kunde köra henne till en kompis och vi gjorde upp om att jag skulle komma om 45 min. När jag kom dit var det alldeles tyst i huset, men jag väntade ett tag knackade på hennes dörr och där låg hon och sov på rosenörat, sötisen.

Kusins räkningar är nu betalda och i dag var hon riktigt fräsch med sommarklänning, svärtade ögonbryn och lite rosa på läpparna. Nu har jag fått ur mej både surt och sött men till denna danska grek/turk? tror jag inte att jag kommer att besöka något mera.